Nisse - apan känner ingen

Häromdagen var det en trevlig upplevelse på bussresan hem.

Jag satt längst fram i de där fyrasätena ni vet, sedan kom det en äldre man som slog sig ned bredvid mig, två (söta) tjejer satte sig mittemot.
Sedan kom det en till äldre herre, som inte hittade ngn plats,
då reste sig båda tjejerna och erbjöd sig sina platser, sååå snällt! =)

Den äldre tackade så hemskt mkt för platsen, och passade på att skämta:
-Tjejerna tyckte jag behövde så mkt plats för att jag är så stor, sade han.

Halva bussen skrattade.

Herren bredvid mig fortsatte och konverserade med den nyanlände.

"Gud vilka roliga gubbar", tänkte jag.

När bussen sedan stannade vid nedre Haga för att släppa av passagerare, så sa en tant detta till tjejerna:

- Tack så hemskt mycket för att ni ställde upp och gav eran plats, det är inte ofta man ser sådant idag, ni ska ha varsin blomma för det, ni är helt underbara! Ta hand om er ! (Och med dagens största smile på läpparna!)

Naaaaw!

När en annan reser på sig, då är det aldrig någon som märker eller tackar för det.
Men jag reser på mig ändå.

Det har med vett att göra.

Tänk dig själv, att vara äldre, inte orka stå i en buss som kör i full fart (nog jobbigt i dagsläget) och sedan så erbjöder någon sin plats för dig. Värsta snällt ju!!

Bara det inte sker när man är 43, hahaha!

Som för far. Hahahaha!

Han åker aldrig buss, han hatar det!

Men han tog bussen för någon vecka sedan, och då reste sig en tjej för honom.

Han tog så illa vid sig (så gammal tkr han inte att han är) så han svor att aldrig mer ta bussen! Hahahaha!

Nu måste jag springa till bussen.